Naturmorgon

Om Hjälmaren, den stora sjösänkningen och livet i och på sjön nu; strandväxter, insekter, strandskogar och fågelrikedom vid Nyckelgrundet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sveriges fjärde största sjö, Hjälmaren, är en smula svårflörtad. Till stora delar döljs den bakom täta strandskogar, vattnet är grumligt på många håll och det kan vara svårt att ta sig fram med båt för alla stenar och grynnor som gömmer sig strax under vattenytan.
Denna vecka ägnar vi hela Naturmorgon åt att utforska Hjälmaren och möta de som lever i, på och kring sjön.
Hela programmet sänds från Vinön, sjöns största ö som såhär års är ett välbesökt semesterparadis. Där träffar vi Johan Nilsson, yrkesfiskare och fågelinventerare, som tar oss med ut till det svåråtkomliga Nyckelgrundet. Det mycket speciella insektslivet, bland annat en dagslända med det lokala namnet nyckelgrundsknort, lockar såhär års stora mängder födosökande fåglar, bland annat exklusiviteter som skräntärna och dvärgmås.
Biolog Daniel Gustafsson har lovat att kratta upp några favoriter ur sjöns undervattensflora. Till vardags är han samordnare för friluftsliv på Länsstyrelsen i Örebro län, och han har levt nära sjön ända sedan sin barndom.
En som sannerligen har Hjälmaren som hembygd är Anna Vesper Gunnarsson, som är den sjuttonde generationen fiskare som hämtar sin utkomst ur sjön med ön Valen som utgångspunkt. Hon är så fästad vid sin hemmasjö att hon på sin bröllopsresa for till: Hjälmaren.
Den största förändringen i sjöns historia skedde i slutet av 1800-talet, när landets största sjösänkning genom tiderna genomfördes här. Hjälmaren är en näringsrik sjö, med vassbälten och gös. Vi söker förstå hur Hjälmarens ekosystem hänger ihop från bottenfaunans maskar, till insekter, fiskar och fåglar.
Limnolog Carin Nilsson berättar om livet i Hjälmarens djupa bottnar.
Vi pratar också med Mats Rosenberg, före detta kommunekolog i Örebro som gjort mycket för att ge invånarna i den staden tillbaka kontakten med Hjälmaren, den som försvann när sjön sänktes.
Programledare Jenny Berntson Djurvall, fältreporter Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Den här veckan söker vi en som lever nära kusten. Tänk verktyg - eller alg - så har du första delen av artnamnet. Slutledet syftar på den ryggplacerade taggighet som den har gemensam med två inhemska släktingar i samma familj. Arten VI söker är max en sjuttontaggare.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter dagsländor. De tre som vann var: Anette Stoppani i Göteborg, Thomas Axenrot i Katrineholm och Tuula Duke i Sundbyberg. Grattis alla tre!

Fältreportern fördjupar sig i dagfjärilarnas ibland mycket kräsna val av barnkammarväxter. Och så handlar det om fågeln med de många dialekterna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Backtimjan, käringtand, getväppling och kungsmynta är exempel på värdväxter till några av våra dagfjärilsarter. När det är dags att lägga ägg gör fjärilshonorna detta på eller i närheten av sina värdväxter så larverna sedan kan äta på dem. Vissa dagfjärilsarter har många värdväxter att välja mellan medan andra är mycket kräsna. På lördag tittar vi närmare på det här samspelet mellan fjärilar och växter. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gösslunda på södra Öland tillsammans med biologen Pav Johnsson och fjärilsexperten Erik Cederberg med hopp om många lätta och snabba vingar i julimorgonen. Just nu flyger bland annat väpplingblåvinge, sandgräsfjäril och svartfläckig blåvinge över de karga alvarmarkerna.
Rödvingetrast är en fågel som framförallt häckar i skogar i norra delen av landet. Sången är oftast en svirrande räcka av toner som faller något i tonhöjd. Men inte alltid. Rödvingetrasten har nämligen många olika dialekter. Thomas Öberg har träffat Hansi Gelter som studerat fenomenet och lätt hör skillnad på en rödvingetrast från Uppsala och en från Piteå.
Dessutom tas som vanligt ett antal spännande frågor från lyssnarna upp till behandling. Fiskexperten Jessica Dolk berättar om varför vattnet i strandkanten kokar av småfisk, reptilprofessor Claes Andrén förklarar varför en huggorm klättrat upp till en fågelholk och entomolog Moa Pettersson har svar på en undran om svärmande pingborrar.
I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson handlar det om varför det verkar finnas så mycket mer motvind än medvind och varför man aktivt behöver lägga märke till medvinden.
Programledare: Joacim Lindwall
Veckans naturfråga:
Såväl fisk som fågel frossar gärna på dessa djur som vi har ett sextiotal arter av i vårt land.
De har kommit att symbolisera det efemära - man syftar då på tiden som fullbildat flygfä, som sägs vara 24 timmar helt ägnade åt fortplantning.
Då svärmas det ofta även i bokstavlig bemärkelse.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter vildmorot. De tre som vann var: Tobias Okamoto Alm i Bromma, Lars Ahlin i Förslöv och Nina Clausen i Arvika. Grattis alla tre!

Växter som annars inte finns så långt norrut trivs i mikroklimatet som sydväxtberget Hykjeberg skapar, strax utanför Älvdalen. Hela programmet sänds härifrån.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En mil nordost om Älvdalen reser en sig jätte ur dalaskogen: Hykjeberg. Mot söder stupar berget ner i en nästan lodrät bergvägg på 100 meter. Från toppen är utsikten milsvid och hisnande. Men det är minst lika spännande att promenera nedanför branten! Det här är nämligen ett sydväxtberg med en unik växtlighet. Det sydvända berget suger åt sig värmen på sommaren, lagrar den och avger den under höst och vinter. Det ger ett lokalklimat som gynnar växter som annars bara hittas längre söderut, som lönn, lind, skogstry, sötvedel, getrams och gaffelbräken. Det har intresserat botaniker genom tiderna – som exempevis Carl von Linné som beskrev den säregna floran på sitt besök här 1734.
Men det är fler som trivs här. Hykjebergets naturresverat är en riktig hotspot för landsnäckor som betar alger direkt från klippväggen. Rovfåglar som tornfalk och fjällvråk häckar i branterna. Den skyddsvärda mossan nordisk klipptuss växer på klipporna. Berget är också populärt hos oss människor – för utsiktens skull från toppen, eller för den utmanande klättringen uppför den branta klippväggen.
Naturmorgon sänder hela programmet från Hykjebergets naturreservat. I avsnittet medverkar Lennart Bratt, Länsstyrelsen Dalarna, Johanne Maad, Dalarnas botaniska sällskap Ted Ekberg, ordförande Dalarnas klätterklubb och Birgitta Sekund, sommarboende i området. Vi blickar också bakåt i tiden tillsammans med Kurt Malm och Lars-Erik Lindhamn på Hykje fäbodar som gett berget dess namn, och med Magnus Graf, som hittat både fångstgropar och boplatser från stenåldern i närheten av det.
Programledare är Karin Gyllenklev, reporter Lisa Henkow, producent Helena Söderlundh och ljudtekniker Martin Tuomolin och Georg Schröter.
Veckans naturfråga:
Arten vi söker kan vara en belöning i trädgårdslandet, men också i bildlig och motiverande bemärkelse.
Blommorna sitter i flock men det är den underjordiska delen som får mest uppmärksamhet av oss människor, ja även av herrarna Skutt och Sprätt. Hos den vilda underarten är den skiffergrå, hos den odlade oftast i en mer lysande färg.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter lind. De tre som vann var: Irene Källberg, Kungsbacka; Marianne Arfvidsson, Braås och Annika Heyman, Stockholm. Grattis alla tre!

Hårt arbete har väckt liv i de igenvuxna markerna i halländska Långasand. Bin, fjärilar och blommor här. Vi möter också några av Sveriges drygt 30 daggmaskarter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I halländska Långasand myllrar det av liv så här års. Just innanför stranden breder strandängen och ljungheden ut sig som är hem för många rödlistade och ovanliga arter, ett resultat av ihållande naturvårdsarbete de senaste femton åren. I början av 2000-talet hade mycket av markerna här växt igen men efter ett initiativ från de boende på platsen påbörjades en långsam förvandling. Vresrosor grävdes bort, ljungen brändes och marken väcktes till liv. Tillsammans med Pauline Broholm Lindberg, boende i området, Krister Larsson, naturvårdare, Lena Alness och Jeanette Erlandsson från länsstyrelsen i Halland, sänder Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson från de restaurerade markerna som numera räknas som ett av Hallands rikaste kustnära områden. Här går det att hitta växter som martorn, murgrönsmöja och ängsnattviol, och i den varma sommarmorgonen kan både svart violmott, hedpärlemofjäril och havstapetserarbi dyka upp.
Vi besöker också daggmaskforskaren Christer Erséus som har byggt ett maskhotell på sitt lantställe, där bland annat olika arter av lövdaggmask trivs. I Karin Gyllenklevs reportage får vi lära oss mer om hur daggmaskarna förökar sig, och vad och hur de äter.
Vem har lagt ett blått ägg mitt bland de spräckliga tärnäggen? Det undrar Lars Löfholm, och vi skickade frågan hela vägen till Sheffield i England, till ägg-nestorn Tim Birkhead, professor emeritus i zoologi. Han svarar på frågan utifrån äggets färg och form, och passar också på att berätta vilken fågelarts ägg han tycker är både vackrast och mest fascinerande.
Den senaste veckan har det rapporterats om orangefärgat vatten på västkusten. Det är mareld! Vi ringer upp Martin Larsvik på Tjärnö marina laboratorium för att höra om det är ovanligt tidigt på säsongen, och få reda på mer om dessa pyttesmå organismer som kan skicka ut ljus i natten.
I veckans kråkvinkel hyllar Thomas Öberg sorkarna.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Om det är de hjärtformade bladen, det mjuka träet eller den akrobatiska livsstilen som gör denna organism så älskad är svårt att veta.
I litteraturen spelar den och i visan uppmanar den till vila.
Vi söker ett släkte, och på tal om det - många svenskar bär dess namn i olika kombinationer.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter käringtand. De tre som vann var: Amandah Melin, Skarpnäck, Inger Johansson, Sollebrunn och Leif Edenborg, Västerhaninge. Grattis alla tre!

Fjällglim, fjällsippa och lappljung är några av midsommarblomstren vi tittar på i Abisko. Och så möter vi en ny sida av Carl von Linné.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Årets ljusaste Naturmorgon-lördag finns vår fältreporter Alexander Linder i midnattssolens Abisko tillsammans med Sofia Åström som är engagerad i Botaniska föreningen och jobbar på naturum i Abisko. De tittar närmare på växterna i som trivs i fjällmiljön här, som fjällsippa, fjällglim och lappljung. I år har blomningen varit ovanligt tidig, bland annat för lapsk alpros som redan blommat över på vissa håll. Fjällmiljön förändras i takt med klimatförändringarna, och arter klättrar högre upp på fjället när det blir varmare.
Och ett uppdrag under morgonen i Abisko blir att välja ut några fjällblommor som skulle kunna passa i en nordlig midsommarbukett. Vi har även frågat Naturmorgons lyssnare hur midsommarbuketten ser ut just där de bor.
I ett reportage från Mats Ottosson möter vi entomologen Ingemar Struwe som ägnat sju år åt att översätta Carl von Linnés okända storverk om Sveriges djurvärld, Fauna suecica, från latin till engelska. Linné blev känd som Blomsterkungen men på äldre dar fascinerades han allra mest av småkrypen. Ju mindre desto bättre!
Och så blir det en tur till Grönland! Där har vi träffat fågelskådaren Martin Kviesgaard som är den första att ha sett 100 fågelarter på ön.
Så här till midsommar tar sig jordgubbar in i programmet på flera sätt. Bland annat i veckans kråkvinkel, där Karin Gyllenklev läst på om skenfrukter, fruktförband och andra ganska krångliga botaniska begrepp. Och lyssnaren Erland Lundin hörde av sig och undrade vad det är för långsmala smådjur som kryper i hans jordgubbar. Entomolog Mikael Sörensson svarar.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Den vi söker har segel, vingar och köl i gult, men sitter ändå fast förankrad i marken. Rötterna har knölar som kan fixera kväve.
I folkmun är arten döpt efter olika däggdjurs klor, medan det vedertagna svenska namnet klingar odontologiskt.
Det vetenskapliga släktnamnet återfinns också i en klassisk ställning för meditation.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter smultron. De tre som vann var: Mio Henschen Träger, Ljungsbro, Gun Hellström Dahlberg, Luleå och Lennart Gabrielsson, Fårösund. Grattis alla tre!