Naturmorgon

Vi sänder från Taberg i Småland där Johan Eklöf berättar vilka som påverkas av månen och hur. Och i Falun testas ljusfällor för nattfjärilar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Naturmorgon vänder blicken mot månen. För trots att den ligger många tusen kilometer bort påverkar den naturen här på jorden i allra högsta grad, både genom sitt sken och sin gravitationskraft. Många är de arter som dirigeras av månens rytm. Från nattskärran som styr sin långa flytt efter månens cykler, till blåstången som bara parar sig i fullmånens sken.
Johan Eklöf, fladdermusforskare och författare, har i boken Månljus djupdykt i hur djur och natur över hela världen påverkas av vår närmaste himlakropp. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom på Taberg utanför Jönköping. Där finns tio olika fladdermössarter och sex av dem övervintrar inne i berget. Vid den här tiden på året har många av dem redan gått in i sin vinterdvala, men fortfarande finns det individer som är ute och flyger. Hur de påverkas av månens sken får vi också höra under morgonen.
Nattfjärilar använder nattens sparsamma ljus för att orientera sig och det utnyttjar man i fjärilsfällor där fjärilarna lockas av en lysande lampa. Just nu testas olika typer av fällor och lampor för att se vilka som ska användas i övervakning av hur det går för nattfjärilarna. Biologerna Uno Skog och Fia Möller Skog testar fjärilsfällor i sin trädgård i Falun, och lär sig mer om nattfjärilarna i omgivningen. Reporter Joacim Lindwall var med och fick se många vackra fjärilar, och inspireras.
Vi följer med svampexperten Rut Folke och reporter Jenny Berntson Djurvall i en skånsk bokskog.
En hamstrande sparvuggla har iakttagits flyga in och ut ur en fågelholk i Härjedalen, och vi kollade vad den hamstrar.
Veckans kråkvinkel handlar om svampar som lever i och tar över andra varelser och börjar styra deras liv för sitt eget, svampens, bästa. Karin Gyllenklev berättar om verklighetens zombier, en myra, en spindel och en fluga.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Den vi frågar efter nu har ställt till problem på sina håll i Medelhavet, men är uppskattad delikatess utefter atlantkusten på kontinenten västerut. Kontinenten finns med i det svenska namnet.
Den är varken en landvariant eller strandvariant utan en simmare, även om det går lite på tvären.
Denna himmelsfärgade snygging finns inte i våra vatten.
Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter vårtig röksvamp. Vinnarna var Annelie Hedlund, Umeå, Regina Kimblad, Lund, Hans Söderlund, Uppsala. Grattis alla tre!

Vi sänder från Bulsjöån i Östergötland där den ovanligt stora Sommenöringen fått fria vandringsvägar. Vid Söderfjärden söder om Vasa lär vi oss hur unga tranor ser ut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nu simmar meterlånga öringar upp genom Bulsjöån i Ydre i Östergötland, för första gången på hundra år! Tidigare har vattenkraften hindrat fiskens väg genom ån, men nu har kraftbolagen runt sjön Sommen reparerat öringens vandringsvägar, så att Bulsjöån är framkomlig hela vägen upp till Lägernsjöarna.
Och det är inte bara den ovanligt stora Sommenöringen som gynnas. Här passerar mört, braxen, abborre, gädda – och utter och strömstare! Morgonens fältreporter Lisa Henkow sänder från Bulsjöån, där Magnus Lundberg, projektledare på Tranås Energi, visar ett utterrör och restaurerade lekbottnar för öring. Han berättar också hur de reglerar vattnet för att undvika att Bulsjöån torrläggs, och hur avvägningarna mellan elproduktion och livet vid vattnet ser ut.
Det börjar bli senhöst och de flesta flyttfåglar har redan dragit söderut. Men vi stannar upp en stund och njuter av tranornas kuttrande vid Söderfjärden i Finland, strax söder om Vasa. Här kan många tusen tranor skådas i september och oktober. Fågelskådaren Tuija Warén tar oss med ut på slätten och lär oss hur de unga tranorna ser ut.
En blåtonad manet med volanger har dykt upp på västkusten – lungmaneten. Vi ringer upp marinbiologen Ellen Schagerström för att höra vad det är för slags manet. Och uppmanar också alla lyssnare att höra av sig med frågor om livet i havet. Ellen är nämligen gästexpert på höstens första Naturpanel från Lund. Den sänder vi 14 november. Frågor skickas nu direkt på naturmorgon@sverigesradio.se
I Armenien hålls just nu COP 17 – det stora FN-mötet om biologisk mångfald där de globala mål som ska stoppa förlusten av arter ska följas upp. Vetenskapsradions Sara Sällström är på väg dit och vi får en pratstund med henne.
Och så har vi fått en fråga från Eva Eliasson i Karlstad. Hon mötte en liten groda, eller om det är en padda, och undrar om den kommit till världen så här sent på året? Och vart den är på väg nu. Groddjursexpert Claes Andrén svarar.
I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh oss med till en glänta i skogen.
Programledare är Joacim Lindwall.
Veckans naturfråga:
En mycket bred varg-fis.. Ja, så kan det vetenskapliga namnet översättas.
Och ett litet tramp räcker för att det ska börjar bolma, men knappast dofta.
Vi söker en knottrig art som är päronformad och allmän i våra skogar.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter malört. De som vann var Femi Sköld i Finspång, Rikard Rehnmark i Göteborg och K-G Mårdberg i Berghem. Grattis alla tre!

Mårten Lundgren och Thomas Karlsson oroas över allt färre älgar i Kolmårdensskogarna. Och musikern Stefan Sundström och journalisten Amelia Adamo samtalar om sitt förhållande till naturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Morgonens fältreporter Lena Näslund ger sig ut i älgskogen – närmare bestämt till Kolmårdensskogarna i norra Östergötland. Vid Lilla Älgsjön har hon stämt träff med två älgfantaster: Mårten Lundgren har följt de majestätiska djuren med sin kamera under tretton år och nyligen givit ut boken ”Kolmårdsskogen och älgarna”. Helst är han ute i det mjuka morgonljuset och vi möter kor med kalvar fridfullt ätande, djur som vandrar över myrmarkerna i den uppgående solen eller i snöglopp. Och Thomas Karlsson har vandrat omkring i samma skogar och bland annat spelat in skogens ljud – älgarna till exempel.
Ja, hur mår egentligen älgen? Nyligen kom rapporter om att stammen verkar öka i landet i stort. Men i våras hamnade älgen på rödlistan som nära hotad, och i Kolmårdsskogarna är Mårten Lundgren och Thomas Karlsson oroade över den drastiska minskningen av älg i det fordom så vilda området.
Olika är våra vägar in i naturen och naturupplevelserna. Reporter Thomas Öberg samtalar med tidningsdrottningen Amelia Adamo och sångaren och låtskrivaren Stefan Sundström om hur deras relation med naturen ser ut.
Det börjar bli kallt och många av Naturmorgons lyssnare står redo vid sina fröautomater. Men hur är det nu, med blåmessjuka och andra sjukdomar, är det okej att mata fåglarna och vad ska man tänka på? Vi ber Lotta Berg, fågelskådare och veterinär, om några goda råd.
Söder om Hamburg såg Leif Jörud något som såg ut som en märklig jättesork, i storleken mellan igelkott och bäver. Vad kan det ha varit? Biologen Petter Bohman svarar.
Det blir allt mörkare. Härligt, tycker Joacim Lindwall i veckans kråkvinkel.
Programledare är Mats Ottosson.

Veckans naturfråga:
Det svenska namnet anspelar inte på den stora fisken utan på det lilla flygfäet som sägs sky den utpräglade doften från växten vi söker.
Att den artutpekande delen av det vetenskapliga namnet kan översättas "Beskt men nyttigt" antyder att smak och doft även har andra poänger för oss människor. Alltför rikligt bruk kan dock ångras bittert dagen efter.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter hjälmkasuar. De som vann var Anne-Marie Vingå, Bromma, Morten Finneman, Köpenhamn och David Nilsson, Lund. Grattis alla tre!

Vi sänder från en utdikad myr utanför Niemisel, som nu restaureras. Och när det surrar i sommarkvällen vid sjön Hjälmaren är det bimask.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fältreporter Alexander Linder besöker Dammrötan nordost om Niemisel i Norrbotten, en myr som dikades ut för runt 50 år sedan. Nu täpps dikena igen här, som en del i ett projekt där många myrar i Norrbotten restaureras. Projektledare från Länsstyrelsen Norrbotten är Linda Johansson. Hon berättar hur återställningen går till och visar på vilka mossor som finns här idag, och hur artsammansättningen kan förändras när myren blivit blötare igen.
På plats finns också Jörgen Naalisvaara från länsstyrelsen. Han inventerar insekterna på myrarna innan och efter restaureringen. För det finns en lång rad insekter som trivs på blöta myrar: vitmosslöpare, gungflyjordloppa och myrjuvelbock för att nämna några. Och praktsammetslöpare och bred groplöpare, två skalbaggar som båda är rödlistade och hotas av utdikning av våtmarker.
Målet med projektet är bland annat att gynna myrarnas biologiska mångfald och förmåga att bromsa och lagra stora mängder vatten vid kraftiga vattenflöden.
Och så ska vi en bit söderut, till sjön Hjälmaren. Vissa lugna sensommarkvällar säger man på öarna i Hjälmaren: ”Nu är det bimask”. Det surrar nämligen kraftigt från luften av svärmande fjädermyggor. Naturmorgons Mats Ottosson blev nyfiken på fenomenet - och på varför det kallas bimask.
För några veckor sedan pratade vi om hur insekter som flyttar vet vart de ska. Och hur de kan avgöra när vindarna är de rätta. Naturmorgons lyssnare Andreas Hammerth föreslår att de kanske kan känna igen varifrån en vind blåser på doften? Vi skickar frågan vidare till Eric Warrant, professor i zoologi vid Lunds universitet. Han har precis kommit till Australien där han studerar hur bogongfjärilen bär sig åt för att hitta.
Har du sett en ekoxe i år? Camilla Andersson från Norrköping har haft pumpalandet fullt av dem. Hon berättar om sina stora skalbaggsvänner i trädgården, och Monika Sunhede från Länsstyrelsen Östergötland efterlyser allmänhetens observationer av ekoxe i det som kallas Ekoxeuppropet.
I veckan presenterade Världsnaturfonden WWF en rapport med de dystra nyheterna: de vilda ryggradsdjuren har minskat med drygt 70% sedan 1970. Vi ringer upp Olle Forshed, expert inom biologisk mångfald på WWF, för att höra om orsaker till den negativa trenden – och om några hoppfulla korn också.
I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad det egentligen innebär att bidra till alla varelsers lycka.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Nu frågar vi efter en som verkligen kan försvara sig - och det svenska namnet antyder att den ser till att skydda sitt eget huvud.
Arten anses vara världens farligaste i sitt slag, fast den inte flyger som de flesta andra i klassen.
Den vi söker är mestadels röd, svart och blå och lever i regnskogen på andra sidan jordklotet.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter ripbär. De som vann var Birgitta Lundquist, Vänersborg, Kaisa Kjønsberg, Arvika och Carin Guteman Björling, Uttran. Grattis alla tre!

Den här veckan ska vi ner i underjorden. Hur det är att leva i hålor där? Eller att krypa fram mellan rötter och jordpartiklar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Marken under våra fötter kan verka kompakt och stillsam, men det är en föränderlig värld. Håkan Wallander, professor emeritus i markbiologi vid Lunds universitet, berättar om hur gångsystem och hålor på mikronivå konstant förändras när svampar växer eller ett regn drar förbi.
Fältreporter Lisa Henkow sänder från Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm tillsammans med biologen Peter Nilsson. De spanar in mullvadens anatomi, denna underjords-ikon, vars ögon knappt syns, medan framtassarna är stora och utrustade med jätteklor, perfekta att gräva sig fram med. Dessutom berättar Peter om råttor, gul tuvmyra och vildkaniner som också har sitt hem i marken.
Hur låter en daggmask? Det vet Jonatan Klaminder, professor i skoglig marklära vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han spelar in underjordsljud från växter, myror och maskar. Förhoppningen är att vi i framtiden ska kunna lyssna på marken och se hur livet mår där, istället för att gräva upp den.
Den brittiske författaren Charles Foster har testat livet som grävling. Han och sonen bodde i ett underjordiskt gryt, nosade sig fram i vegetationen och testade grävlingarnas favoritmat, daggmaskar. Vi ringde upp honom för att höra om hans ”grävlingsupplevelser”.
Och så blir det svamp! Ribbsopp är en invasiv art som sprider sig i rask takt norrut i Sverige. Vi ringer upp mykologen Hanna Johannesson vid Stockholms universitet som tittar på vad som ligger bakom svampens ovanliga spridningstakt. Och modellerar var i landet den kommer att dyka upp härnäst.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Veckans naturfråga:
De omvänt äggrunda bladen färgar fjällhedarna vackert röda framåt höstkanten.
Du kan äta de mörka bären, men de uppskattas nog mer av fågeln som gett växten dess namn.
Den vi söker hör till samma familj som pyrola och rhododendron.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter murmeldjur. De som vann var Lisa Ljungberg i Lund, Rigmor Tillema i Mariehamn och Johan Larsén i Stockholm. Grattis alla tre!

FÖR ATT SE ALLA BILDER TILL AVSNITTET., KLICKA EN GÅNG TILL PÅ AVSNITTSBILDEN OVAN (PÅ MULLVADEN) SÅ KOMMER FLER BILDER.