Naturmorgon

Vi sänder från två platser längs Rönne å: Natthall och Billingemölla. I och längs med ån trivs många arter. Även människan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En å ringlar sig sakta genom landskapet. Här och var får den mer fart och porlet byts mot ett forsande ljud. Genom årtusenden har vi människor sökt oss till vatten, och så gör även naturguiden och biologen Britta Levin. Hon har bott många år vid Billingemölla vid skånska Rönne å, och beskriver hur hon så ofta gått ner till ån för att hämta lugn och kraft. Och kanske möta en kungsfiskare som flyger blixtsnabbt över vattnet, eller några kanotister som ska försöker ta sig förbi den lilla forsen.
Den här lördagsmorgonen finns fältreporter Helena Söderlundh tillsammans med Britta Levin vid Billingemölla, som ligger i ett naturreservat där Rönne å omsluts av svämskogar och betade strandängar. Och så sänder vi från ytterligare en plats en bit nedströms – Natthall. Uppe på klippan har programledare Jenny Berntson Djurvall utsikt över den meandrande ån och dess dalgång. Här kring Natthall har biologen Linda Birkedal hittat flera spännande arter av både mossor och trollsländor. Vi hoppas få se exempelvis glanslungmossa, stenflodtrollslända, flodflickslända och blåbandad jungfruslända.
Vi söker också svaret på varför en gök betedde sig konstigt efter att Gabriella Nilsson slog gräset runt sin fjällstuga i Bruksvallarna. Göken verkade spana efter något och var orolig. Den har ju inget bo att övervaka. Vad var det som hände? Vi ringer upp ekologiprofessor Susanne Åkesson för att få svar.
Och så ska det handla om en dagfjäril som blivit allt vanligare i Sverige. Elisabeth Sandberg i Simlångsdalen såg en mörk stor fjäril sitta i en buske och undra vad det var. Biologen och fjärilskännaren Bo Söderström förklarar vad det är och hur den spridit sig norrut de senaste åren.
I veckans kråkvinkel tar Mats Ottosson sig en tupplur och blir så osynlig att fåglar, fjärilar och trollsländor kommer alldeles nära.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
De är bara två bokstäver ifrån långsamma, slemmiga blötdjur på land,
som de också så smått liknar.
Men djurgruppen vi söker lever som rovdjur och parasiter.
På menyn står t.ex. snäckor eller syrerik kroppsvätska.
Till den efterfrågade underklassen, hör nästan 30 svenska arter.
De är simkunniga och utrustade med sugproppar.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter tångspigg. De tre som vann var: Anneli Anderbjörk, Vallentuna, Malin Kjell, Tävelsås och Sven Henningsson, Halltorp. Grattis alla tre!

Om Hjälmaren, den stora sjösänkningen och livet i och på sjön nu; strandväxter, insekter, strandskogar och fågelrikedom vid Nyckelgrundet.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Sveriges fjärde största sjö, Hjälmaren, är en smula svårflörtad. Till stora delar döljs den bakom täta strandskogar, vattnet är grumligt på många håll och det kan vara svårt att ta sig fram med båt för alla stenar och grynnor som gömmer sig strax under vattenytan.
Denna vecka ägnar vi hela Naturmorgon åt att utforska Hjälmaren och möta de som lever i, på och kring sjön.
Hela programmet sänds från Vinön, sjöns största ö som såhär års är ett välbesökt semesterparadis. Där träffar vi Johan Nilsson, yrkesfiskare och fågelinventerare, som tar oss med ut till det svåråtkomliga Nyckelgrundet. Det mycket speciella insektslivet, bland annat en dagslända med det lokala namnet nyckelgrundsknort, lockar såhär års stora mängder födosökande fåglar, bland annat exklusiviteter som skräntärna och dvärgmås.
Biolog Daniel Gustafsson har lovat att kratta upp några favoriter ur sjöns undervattensflora. Till vardags är han samordnare för friluftsliv på Länsstyrelsen i Örebro län, och han har levt nära sjön ända sedan sin barndom.
En som sannerligen har Hjälmaren som hembygd är Anna Vesper Gunnarsson, som är den sjuttonde generationen fiskare som hämtar sin utkomst ur sjön med ön Valen som utgångspunkt. Hon är så fästad vid sin hemmasjö att hon på sin bröllopsresa for till: Hjälmaren.
Den största förändringen i sjöns historia skedde i slutet av 1800-talet, när landets största sjösänkning genom tiderna genomfördes här. Hjälmaren är en näringsrik sjö, med vassbälten och gös. Vi söker förstå hur Hjälmarens ekosystem hänger ihop från bottenfaunans maskar, till insekter, fiskar och fåglar.
Limnolog Carin Nilsson berättar om livet i Hjälmarens djupa bottnar.
Vi pratar också med Mats Rosenberg, före detta kommunekolog i Örebro som gjort mycket för att ge invånarna i den staden tillbaka kontakten med Hjälmaren, den som försvann när sjön sänktes.
Programledare Jenny Berntson Djurvall, fältreporter Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Den här veckan söker vi en som lever nära kusten. Tänk verktyg - eller alg - så har du första delen av artnamnet. Slutledet syftar på den ryggplacerade taggighet som den har gemensam med två inhemska släktingar i samma familj. Arten VI söker är max en sjuttontaggare.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter dagsländor. De tre som vann var: Anette Stoppani i Göteborg, Thomas Axenrot i Katrineholm och Tuula Duke i Sundbyberg. Grattis alla tre!

Fältreportern fördjupar sig i dagfjärilarnas ibland mycket kräsna val av barnkammarväxter. Och så handlar det om fågeln med de många dialekterna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Backtimjan, käringtand, getväppling och kungsmynta är exempel på värdväxter till några av våra dagfjärilsarter. När det är dags att lägga ägg gör fjärilshonorna detta på eller i närheten av sina värdväxter så larverna sedan kan äta på dem. Vissa dagfjärilsarter har många värdväxter att välja mellan medan andra är mycket kräsna. På lördag tittar vi närmare på det här samspelet mellan fjärilar och växter. Fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Gösslunda på södra Öland tillsammans med biologen Pav Johnsson och fjärilsexperten Erik Cederberg med hopp om många lätta och snabba vingar i julimorgonen. Just nu flyger bland annat väpplingblåvinge, sandgräsfjäril och svartfläckig blåvinge över de karga alvarmarkerna.
Rödvingetrast är en fågel som framförallt häckar i skogar i norra delen av landet. Sången är oftast en svirrande räcka av toner som faller något i tonhöjd. Men inte alltid. Rödvingetrasten har nämligen många olika dialekter. Thomas Öberg har träffat Hansi Gelter som studerat fenomenet och lätt hör skillnad på en rödvingetrast från Uppsala och en från Piteå.
Dessutom tas som vanligt ett antal spännande frågor från lyssnarna upp till behandling. Fiskexperten Jessica Dolk berättar om varför vattnet i strandkanten kokar av småfisk, reptilprofessor Claes Andrén förklarar varför en huggorm klättrat upp till en fågelholk och entomolog Moa Pettersson har svar på en undran om svärmande pingborrar.
I veckans kråkvinkel av Mats Ottosson handlar det om varför det verkar finnas så mycket mer motvind än medvind och varför man aktivt behöver lägga märke till medvinden.
Programledare: Joacim Lindwall
Veckans naturfråga:
Såväl fisk som fågel frossar gärna på dessa djur som vi har ett sextiotal arter av i vårt land.
De har kommit att symbolisera det efemära - man syftar då på tiden som fullbildat flygfä, som sägs vara 24 timmar helt ägnade åt fortplantning.
Då svärmas det ofta även i bokstavlig bemärkelse.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter vildmorot. De tre som vann var: Tobias Okamoto Alm i Bromma, Lars Ahlin i Förslöv och Nina Clausen i Arvika. Grattis alla tre!

Växter som annars inte finns så långt norrut trivs i mikroklimatet som sydväxtberget Hykjeberg skapar, strax utanför Älvdalen. Hela programmet sänds härifrån.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
En mil nordost om Älvdalen reser en sig jätte ur dalaskogen: Hykjeberg. Mot söder stupar berget ner i en nästan lodrät bergvägg på 100 meter. Från toppen är utsikten milsvid och hisnande. Men det är minst lika spännande att promenera nedanför branten! Det här är nämligen ett sydväxtberg med en unik växtlighet. Det sydvända berget suger åt sig värmen på sommaren, lagrar den och avger den under höst och vinter. Det ger ett lokalklimat som gynnar växter som annars bara hittas längre söderut, som lönn, lind, skogstry, sötvedel, getrams och gaffelbräken. Det har intresserat botaniker genom tiderna – som exempevis Carl von Linné som beskrev den säregna floran på sitt besök här 1734.
Men det är fler som trivs här. Hykjebergets naturresverat är en riktig hotspot för landsnäckor som betar alger direkt från klippväggen. Rovfåglar som tornfalk och fjällvråk häckar i branterna. Den skyddsvärda mossan nordisk klipptuss växer på klipporna. Berget är också populärt hos oss människor – för utsiktens skull från toppen, eller för den utmanande klättringen uppför den branta klippväggen.
Naturmorgon sänder hela programmet från Hykjebergets naturreservat. I avsnittet medverkar Lennart Bratt, Länsstyrelsen Dalarna, Johanne Maad, Dalarnas botaniska sällskap Ted Ekberg, ordförande Dalarnas klätterklubb och Birgitta Sekund, sommarboende i området. Vi blickar också bakåt i tiden tillsammans med Kurt Malm och Lars-Erik Lindhamn på Hykje fäbodar som gett berget dess namn, och med Magnus Graf, som hittat både fångstgropar och boplatser från stenåldern i närheten av det.
Programledare är Karin Gyllenklev, reporter Lisa Henkow, producent Helena Söderlundh och ljudtekniker Martin Tuomolin och Georg Schröter.
Veckans naturfråga:
Arten vi söker kan vara en belöning i trädgårdslandet, men också i bildlig och motiverande bemärkelse.
Blommorna sitter i flock men det är den underjordiska delen som får mest uppmärksamhet av oss människor, ja även av herrarna Skutt och Sprätt. Hos den vilda underarten är den skiffergrå, hos den odlade oftast i en mer lysande färg.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter lind. De tre som vann var: Irene Källberg, Kungsbacka; Marianne Arfvidsson, Braås och Annika Heyman, Stockholm. Grattis alla tre!

Hårt arbete har väckt liv i de igenvuxna markerna i halländska Långasand. Bin, fjärilar och blommor här. Vi möter också några av Sveriges drygt 30 daggmaskarter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I halländska Långasand myllrar det av liv så här års. Just innanför stranden breder strandängen och ljungheden ut sig som är hem för många rödlistade och ovanliga arter, ett resultat av ihållande naturvårdsarbete de senaste femton åren. I början av 2000-talet hade mycket av markerna här växt igen men efter ett initiativ från de boende på platsen påbörjades en långsam förvandling. Vresrosor grävdes bort, ljungen brändes och marken väcktes till liv. Tillsammans med Pauline Broholm Lindberg, boende i området, Krister Larsson, naturvårdare, Lena Alness och Jeanette Erlandsson från länsstyrelsen i Halland, sänder Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson från de restaurerade markerna som numera räknas som ett av Hallands rikaste kustnära områden. Här går det att hitta växter som martorn, murgrönsmöja och ängsnattviol, och i den varma sommarmorgonen kan både svart violmott, hedpärlemofjäril och havstapetserarbi dyka upp.
Vi besöker också daggmaskforskaren Christer Erséus som har byggt ett maskhotell på sitt lantställe, där bland annat olika arter av lövdaggmask trivs. I Karin Gyllenklevs reportage får vi lära oss mer om hur daggmaskarna förökar sig, och vad och hur de äter.
Vem har lagt ett blått ägg mitt bland de spräckliga tärnäggen? Det undrar Lars Löfholm, och vi skickade frågan hela vägen till Sheffield i England, till ägg-nestorn Tim Birkhead, professor emeritus i zoologi. Han svarar på frågan utifrån äggets färg och form, och passar också på att berätta vilken fågelarts ägg han tycker är både vackrast och mest fascinerande.
Den senaste veckan har det rapporterats om orangefärgat vatten på västkusten. Det är mareld! Vi ringer upp Martin Larsvik på Tjärnö marina laboratorium för att höra om det är ovanligt tidigt på säsongen, och få reda på mer om dessa pyttesmå organismer som kan skicka ut ljus i natten.
I veckans kråkvinkel hyllar Thomas Öberg sorkarna.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Om det är de hjärtformade bladen, det mjuka träet eller den akrobatiska livsstilen som gör denna organism så älskad är svårt att veta.
I litteraturen spelar den och i visan uppmanar den till vila.
Vi söker ett släkte, och på tal om det - många svenskar bär dess namn i olika kombinationer.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter käringtand. De tre som vann var: Amandah Melin, Skarpnäck, Inger Johansson, Sollebrunn och Leif Edenborg, Västerhaninge. Grattis alla tre!