1322 episodi
- Biologerna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Ellen Schagerström svarar på lyssnarnas naturfrågor i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Dags för ett säkert hösttecken: Naturpanelen samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarnas naturfrågor!
Panelen består den här gången av botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och så gästexperten Ellen Schagerström, som är marinbiolog.
Vad var det för genomskinligt som Arild Norberg hittade på stranden på Rossö i Bohuslän? Hur funkar egentligen nattfjärilens vingar? Blåmusslor sägs ju rena havet – men är det då nyttigt att äta upp dem? Varför finns plattfiskar bara i havet – om det nu är så? Och vad var det för gigantiskt asplöv som Cecilia Rosman och hennes pappa hittade i Kolmården?
Det är några av de frågor som experterna tar sig an. Fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se, och under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Har någon tassat fram över den gamla granens bark?
Eller är det en av Taubes kända blommor som har ett finger med i spelet?
Ja, både det svenska och det vetenskapliga namnet på skorp-arten vi söker antyder det i alla fall.
Den skimrar i rosa, är nyligen rödlistad som nära hotad, och trivs i fuktiga sänkor i gamla skogar.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter sjögurka. De som vann är Jenny Norelius i Huddinge, Richard Hansson i Kvidinge och Ulrika Hjortbäck i Göteborg. Grattis alla tre!
Och som vanligt får ni som lyssnar lära er mer om svaret på frågan i ett inslag i den här veckans avsnitt. Det är marinbiolog Ellen Schagerström som berättar om de fantastiska sjögurkorna. - Svenska och norska biologer är övertygade: Det finns en tidigare okänd typ av nordlig regnskog i Jämtland. Och i danska Høje-Tåstrup växer gräs och blommor vilt mitt i stan.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Regnskog är inte enbart en tropisk företeelse. Även längre norrut (och längre söderut) på jordklotet finns det skogar som klassas som regnskogar. De allra nordligaste kallas boreala regnskogar, sådana finns i bland annat nordöstra Nordamerika och i Norge.
Nu har svenska och norska biologer hittat skogar även i nordvästra Jämtland som de menar uppfyller kraven. Dels faller det tillräckligt mycket nederbörd under tillräckligt många dagar varje år. Dels har de nu hittat de slutliga bevisen: ett antal exklusiva och mycket fuktälskande lavar som utmärker boreala regnskogar.
Mossexperten Fredrik Larsson och lavexperterna Raul Vicente, Steinar Vatne och Alexander Nilsson anser att det handlar om en hittills obeskriven nordlig regnskogstyp som finns på ömse sidor gränsen mellan Jämtland och Norge.
Naturmorgons Mats Ottosson följde med under en mycket regnig och klafsig expedition till Jormlien i nordvästra Jämtland. I den trånga dalgången längs Lerdalsälven finns både grandominerad gammelskog och klorofyllgrön gråalsurskog. I båda dessa miljöer hittade lavexperterna så många ”regnskogsarter” att de känner sig säkra: det finns regnskog i Jämtland.
Vi besöker också Høje-Tåstrup i Danmark. Här rivs asfalt, parkeringsplatser och gräsmattor upp för att ge möjlighet för naturen att återerövra marken. Hör Ingrid Engstedt-Edfasts reportage.
Hur gick det på det nyss avslutade toppmötet för biologisk mångfald i Armenien? Vi pratar med Vetenskapsradions Sara Sällström som nyss kommit hem därifrån.
Vem har gjort de gröna kilarna på asplöven? Maja Johansson var ute med barnen i skogen och började fundera. Didrik Vanhoenacker vet vad det är.
I veckans kråkvinkel tänker sig Maria Westerberg tillbaka på hur hennes morfars far fällde träden för att odla mat, och hur varje generation sedan dess brutit med hur den föregående velat hantera skogen. Maria själv är inget undantag.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Idag söker vi en djurgrupp som dammsuger havsbotten på godsaker och andas genom rumpan.
Blir de störda kan de kasta ut både tarm och lunga – och sedan återskapa dem igen.
Det finns några arter i Sverige, men över tusen i hela världen.
En välkänd grönsak kan leda dig på rätt spår - och en lergök!
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter amerikansk blåkrabba. De som vann var Monica Ahlsén i Västervik, Ellinore Heidevik i Lillkyrka och Isak Mårtensson i Göteborg. Grattis alla tre!
Och som vanligt får ni som lyssnar lära er mer om svaret på frågan i ett inslag i den här veckans avsnitt. Det är marinbiolog Björn Källström som visar upp ett exemplar av den matglada amerikanska blåkrabban för reporter Lisa Henkow. - Vi sänder från Taberg i Småland där Johan Eklöf berättar vilka som påverkas av månen och hur. Och i Falun testas ljusfällor för nattfjärilar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Naturmorgon vänder blicken mot månen. För trots att den ligger många tusen kilometer bort påverkar den naturen här på jorden i allra högsta grad, både genom sitt sken och sin gravitationskraft. Många är de arter som dirigeras av månens rytm. Från nattskärran som styr sin långa flytt efter månens cykler, till blåstången som bara parar sig i fullmånens sken.
Johan Eklöf, fladdermusforskare och författare, har i boken Månljus djupdykt i hur djur och natur över hela världen påverkas av vår närmaste himlakropp. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom på Taberg utanför Jönköping. Där finns tio olika fladdermössarter och sex av dem övervintrar inne i berget. Vid den här tiden på året har många av dem redan gått in i sin vinterdvala, men fortfarande finns det individer som är ute och flyger. Hur de påverkas av månens sken får vi också höra under morgonen.
Nattfjärilar använder nattens sparsamma ljus för att orientera sig och det utnyttjar man i fjärilsfällor där fjärilarna lockas av en lysande lampa. Just nu testas olika typer av fällor och lampor för att se vilka som ska användas i övervakning av hur det går för nattfjärilarna. Biologerna Uno Skog och Fia Möller Skog testar fjärilsfällor i sin trädgård i Falun, och lär sig mer om nattfjärilarna i omgivningen. Reporter Joacim Lindwall var med och fick se många vackra fjärilar, och inspireras.
Vi följer med svampexperten Rut Folke och reporter Jenny Berntson Djurvall i en skånsk bokskog.
En hamstrande sparvuggla har iakttagits flyga in och ut ur en fågelholk i Härjedalen, och vi kollade vad den hamstrar.
Veckans kråkvinkel handlar om svampar som lever i och tar över andra varelser och börjar styra deras liv för sitt eget, svampens, bästa. Karin Gyllenklev berättar om verklighetens zombier, en myra, en spindel och en fluga.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Den vi frågar efter nu har ställt till problem på sina håll i Medelhavet, men är uppskattad delikatess utefter atlantkusten på kontinenten västerut. Kontinenten finns med i det svenska namnet.
Den är varken en landvariant eller strandvariant utan en simmare, även om det går lite på tvären.
Denna himmelsfärgade snygging finns inte i våra vatten.
Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter vårtig röksvamp. Vinnarna var Annelie Hedlund, Umeå, Regina Kimblad, Lund, Hans Söderlund, Uppsala. Grattis alla tre! - Vi sänder från Bulsjöån i Östergötland där den ovanligt stora Sommenöringen fått fria vandringsvägar. Vid Söderfjärden söder om Vasa lär vi oss hur unga tranor ser ut.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Nu simmar meterlånga öringar upp genom Bulsjöån i Ydre i Östergötland, för första gången på hundra år! Tidigare har vattenkraften hindrat fiskens väg genom ån, men nu har kraftbolagen runt sjön Sommen reparerat öringens vandringsvägar, så att Bulsjöån är framkomlig hela vägen upp till Lägernsjöarna.
Och det är inte bara den ovanligt stora Sommenöringen som gynnas. Här passerar mört, braxen, abborre, gädda – och utter och strömstare! Morgonens fältreporter Lisa Henkow sänder från Bulsjöån, där Magnus Lundberg, projektledare på Tranås Energi, visar ett utterrör och restaurerade lekbottnar för öring. Han berättar också hur de reglerar vattnet för att undvika att Bulsjöån torrläggs, och hur avvägningarna mellan elproduktion och livet vid vattnet ser ut.
Det börjar bli senhöst och de flesta flyttfåglar har redan dragit söderut. Men vi stannar upp en stund och njuter av tranornas kuttrande vid Söderfjärden i Finland, strax söder om Vasa. Här kan många tusen tranor skådas i september och oktober. Fågelskådaren Tuija Warén tar oss med ut på slätten och lär oss hur de unga tranorna ser ut.
En blåtonad manet med volanger har dykt upp på västkusten – lungmaneten. Vi ringer upp marinbiologen Ellen Schagerström för att höra vad det är för slags manet. Och uppmanar också alla lyssnare att höra av sig med frågor om livet i havet. Ellen är nämligen gästexpert på höstens första Naturpanel från Lund. Den sänder vi 14 november. Frågor skickas nu direkt på naturmorgon@sverigesradio.se
I Armenien hålls just nu COP 17 – det stora FN-mötet om biologisk mångfald där de globala mål som ska stoppa förlusten av arter ska följas upp. Vetenskapsradions Sara Sällström är på väg dit och vi får en pratstund med henne.
Och så har vi fått en fråga från Eva Eliasson i Karlstad. Hon mötte en liten groda, eller om det är en padda, och undrar om den kommit till världen så här sent på året? Och vart den är på väg nu. Groddjursexpert Claes Andrén svarar.
I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh oss med till en glänta i skogen.
Programledare är Joacim Lindwall.
Veckans naturfråga:
En mycket bred varg-fis.. Ja, så kan det vetenskapliga namnet översättas.
Och ett litet tramp räcker för att det ska börjar bolma, men knappast dofta.
Vi söker en knottrig art som är päronformad och allmän i våra skogar.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter malört. De som vann var Femi Sköld i Finspång, Rikard Rehnmark i Göteborg och K-G Mårdberg i Berghem. Grattis alla tre! - Mårten Lundgren och Thomas Karlsson oroas över allt färre älgar i Kolmårdensskogarna. Och musikern Stefan Sundström och journalisten Amelia Adamo samtalar om sitt förhållande till naturen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Morgonens fältreporter Lena Näslund ger sig ut i älgskogen – närmare bestämt till Kolmårdensskogarna i norra Östergötland. Vid Lilla Älgsjön har hon stämt träff med två älgfantaster: Mårten Lundgren har följt de majestätiska djuren med sin kamera under tretton år och nyligen givit ut boken ”Kolmårdsskogen och älgarna”. Helst är han ute i det mjuka morgonljuset och vi möter kor med kalvar fridfullt ätande, djur som vandrar över myrmarkerna i den uppgående solen eller i snöglopp. Och Thomas Karlsson har vandrat omkring i samma skogar och bland annat spelat in skogens ljud – älgarna till exempel.
Ja, hur mår egentligen älgen? Nyligen kom rapporter om att stammen verkar öka i landet i stort. Men i våras hamnade älgen på rödlistan som nära hotad, och i Kolmårdsskogarna är Mårten Lundgren och Thomas Karlsson oroade över den drastiska minskningen av älg i det fordom så vilda området.
Olika är våra vägar in i naturen och naturupplevelserna. Reporter Thomas Öberg samtalar med tidningsdrottningen Amelia Adamo och sångaren och låtskrivaren Stefan Sundström om hur deras relation med naturen ser ut.
Det börjar bli kallt och många av Naturmorgons lyssnare står redo vid sina fröautomater. Men hur är det nu, med blåmessjuka och andra sjukdomar, är det okej att mata fåglarna och vad ska man tänka på? Vi ber Lotta Berg, fågelskådare och veterinär, om några goda råd.
Söder om Hamburg såg Leif Jörud något som såg ut som en märklig jättesork, i storleken mellan igelkott och bäver. Vad kan det ha varit? Biologen Petter Bohman svarar.
Det blir allt mörkare. Härligt, tycker Joacim Lindwall i veckans kråkvinkel.
Programledare är Mats Ottosson.
Veckans naturfråga:
Det svenska namnet anspelar inte på den stora fisken utan på det lilla flygfäet som sägs sky den utpräglade doften från växten vi söker.
Att den artutpekande delen av det vetenskapliga namnet kan översättas "Beskt men nyttigt" antyder att smak och doft även har andra poänger för oss människor. Alltför rikligt bruk kan dock ångras bittert dagen efter.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter hjälmkasuar. De som vann var Anne-Marie Vingå, Bromma, Morten Finneman, Köpenhamn och David Nilsson, Lund. Grattis alla tre!
Altri podcast di Scienze
Podcast di tendenza in Scienze
Su Naturmorgon
Vi finns på plats ute i naturen varje vecka, året om. Få upplevelser och kunskap med prassel och visk, experter och fågelsång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ansvarig utgivare: Jenny Gustafsson
Sito web del podcastAscolta Naturmorgon, Ci vuole una scienza e molti altri podcast da tutto il mondo con l’applicazione di radio.it

Scarica l'app gratuita radio.it
- Salva le radio e i podcast favoriti
- Streaming via Wi-Fi o Bluetooth
- Supporta Carplay & Android Auto
- Molte altre funzioni dell'app
Naturmorgon: Podcast correlati








































