Naturmorgon

Vi sänder från en utdikad myr utanför Niemisel, som nu restaureras. Och när det surrar i sommarkvällen vid sjön Hjälmaren är det bimask.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Fältreporter Alexander Linder besöker Dammrötan nordost om Niemisel i Norrbotten, en myr som dikades ut för runt 50 år sedan. Nu täpps dikena igen här, som en del i ett projekt där många myrar i Norrbotten restaureras. Projektledare från Länsstyrelsen Norrbotten är Linda Johansson. Hon berättar hur återställningen går till och visar på vilka mossor som finns här idag, och hur artsammansättningen kan förändras när myren blivit blötare igen.
På plats finns också Jörgen Naalisvaara från länsstyrelsen. Han inventerar insekterna på myrarna innan och efter restaureringen. För det finns en lång rad insekter som trivs på blöta myrar: vitmosslöpare, gungflyjordloppa och myrjuvelbock för att nämna några. Och praktsammetslöpare och bred groplöpare, två skalbaggar som båda är rödlistade och hotas av utdikning av våtmarker.
Målet med projektet är bland annat att gynna myrarnas biologiska mångfald och förmåga att bromsa och lagra stora mängder vatten vid kraftiga vattenflöden.
Och så ska vi en bit söderut, till sjön Hjälmaren. Vissa lugna sensommarkvällar säger man på öarna i Hjälmaren: ”Nu är det bimask”. Det surrar nämligen kraftigt från luften av svärmande fjädermyggor. Naturmorgons Mats Ottosson blev nyfiken på fenomenet - och på varför det kallas bimask.
För några veckor sedan pratade vi om hur insekter som flyttar vet vart de ska. Och hur de kan avgöra när vindarna är de rätta. Naturmorgons lyssnare Andreas Hammerth föreslår att de kanske kan känna igen varifrån en vind blåser på doften? Vi skickar frågan vidare till Eric Warrant, professor i zoologi vid Lunds universitet. Han har precis kommit till Australien där han studerar hur bogongfjärilen bär sig åt för att hitta.
Har du sett en ekoxe i år? Camilla Andersson från Norrköping har haft pumpalandet fullt av dem. Hon berättar om sina stora skalbaggsvänner i trädgården, och Monika Sunhede från Länsstyrelsen Östergötland efterlyser allmänhetens observationer av ekoxe i det som kallas Ekoxeuppropet.
I veckan presenterade Världsnaturfonden WWF en rapport med de dystra nyheterna: de vilda ryggradsdjuren har minskat med drygt 70% sedan 1970. Vi ringer upp Olle Forshed, expert inom biologisk mångfald på WWF, för att höra om orsaker till den negativa trenden – och om några hoppfulla korn också.
I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad det egentligen innebär att bidra till alla varelsers lycka.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Nu frågar vi efter en som verkligen kan försvara sig - och det svenska namnet antyder att den ser till att skydda sitt eget huvud.
Arten anses vara världens farligaste i sitt slag, fast den inte flyger som de flesta andra i klassen.
Den vi söker är mestadels röd, svart och blå och lever i regnskogen på andra sidan jordklotet.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter ripbär. De som vann var Birgitta Lundquist, Vänersborg, Kaisa Kjønsberg, Arvika och Carin Guteman Björling, Uttran. Grattis alla tre!

Den här veckan ska vi ner i underjorden. Hur det är att leva i hålor där? Eller att krypa fram mellan rötter och jordpartiklar?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Marken under våra fötter kan verka kompakt och stillsam, men det är en föränderlig värld. Håkan Wallander, professor emeritus i markbiologi vid Lunds universitet, berättar om hur gångsystem och hålor på mikronivå konstant förändras när svampar växer eller ett regn drar förbi.
Fältreporter Lisa Henkow sänder från Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm tillsammans med biologen Peter Nilsson. De spanar in mullvadens anatomi, denna underjords-ikon, vars ögon knappt syns, medan framtassarna är stora och utrustade med jätteklor, perfekta att gräva sig fram med. Dessutom berättar Peter om råttor, gul tuvmyra och vildkaniner som också har sitt hem i marken.
Hur låter en daggmask? Det vet Jonatan Klaminder, professor i skoglig marklära vid Sveriges lantbruksuniversitet. Han spelar in underjordsljud från växter, myror och maskar. Förhoppningen är att vi i framtiden ska kunna lyssna på marken och se hur livet mår där, istället för att gräva upp den.
Den brittiske författaren Charles Foster har testat livet som grävling. Han och sonen bodde i ett underjordiskt gryt, nosade sig fram i vegetationen och testade grävlingarnas favoritmat, daggmaskar. Vi ringde upp honom för att höra om hans ”grävlingsupplevelser”.
Och så blir det svamp! Ribbsopp är en invasiv art som sprider sig i rask takt norrut i Sverige. Vi ringer upp mykologen Hanna Johannesson vid Stockholms universitet som tittar på vad som ligger bakom svampens ovanliga spridningstakt. Och modellerar var i landet den kommer att dyka upp härnäst.
Programledare är Karin Gyllenklev.
Veckans naturfråga:
De omvänt äggrunda bladen färgar fjällhedarna vackert röda framåt höstkanten.
Du kan äta de mörka bären, men de uppskattas nog mer av fågeln som gett växten dess namn.
Den vi söker hör till samma familj som pyrola och rhododendron.
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter murmeldjur. De som vann var Lisa Ljungberg i Lund, Rigmor Tillema i Mariehamn och Johan Larsén i Stockholm. Grattis alla tre!

FÖR ATT SE ALLA BILDER TILL AVSNITTET., KLICKA EN GÅNG TILL PÅ AVSNITTSBILDEN OVAN (PÅ MULLVADEN) SÅ KOMMER FLER BILDER.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Många insekter lämnar Sverige just nu. De migrerar nämligen precis som flyttfåglarna. Men hur gör de för att hitta? Vi spanar också på trollsländor vid Rönne å.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Så här i september är det många fåglar som flyttar söderut. Men det är inte bara fåglar som flyttar från Sverige! Det gör även många insekter.
Hit hör amiralfjärilar, tistelfjärilar, nattfjärilar som exempelvis tandfly, gammafly och större dagsvärmare, och många arter av blomflugor. De migrerande insekterna söker sig till Sverige på våren för att utnyttja resurserna som finns här, med värdväxter för larverna och nektar till de vuxna, och undviker också de alltför torra somrarna längre söderut i Europa. Men de lämnar Sverige på hösten – de är inte anpassade för att övervintra här. Flytten sker ofta i flera generationer.
Men hur vet insekterna vart de ska, och hur klarar så små och kortlivade organismer att flyga så långt? Här finns fortfarande många mysterier att reda ut. Men vid Lunds universitet pågår en hel del forskning på området. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh sänder direkt från en nattfjärilsfälla på Ekologihusets tak i Lund tillsammans med Lars Pettersson, docent i zooekologi och verksam vid Svensk dagfjärilsövervakning, och Cecilia Nilsson, forskare med livet i luftrummet som specialitet. Hon har bland annat jämfört fåglars och nattfjärilars flytt.
I programmet medverkar även Eric Warrant, professor i zoologi vid Lunds universitet, som studerat bongongfjärilen i Australien som först flyttar 100 mil åt ett håll, vilar 3 månader i en grotta, och sedan flyttar tillbaka samma sträcka igen. Eric Warrant och hans forskarteam har visat att nattfjärilen navigerar med hjälp av både stjärnor och magnetfält. Vi ringer också upp forskaren Johanna Hedlund för att höra om hur trollsländor flyttar förbluffande långa sträckor på sina till synes bräckliga vingar. Och i Botaniska trädgården i Lund letar vi flyttande blomflugor tillsammans med Oskar Löfgren, Lunds universitet.
Mer trollsländor blir det i ett reportage från Rönne å i Skåne. En riktig favoritplats för många trollsländor. Biologen Linda Birkedal berättar vilka arter som flyger i skytteltrafik över den ringlande ån.
Kan spindlar gå på vatten, och kan de simma? Det undrar Mikaela Ekeroth som hade ett nära möte med en spindel i vattnet nyligen. Vi ber en expert svara på detta.
Något har hänt med hasselnötterna i år, i alla fall i Dalarna. Nötterna är tomma och därmed finns det ingen mat till den tjocknäbbade nötkråkan. Mats Forslund har följt nötkråkorna under lång tid och är bekymrad.
I veckans kråkvinkel lyssnar Jenny Berntson Djurvall på hälsorekommendationer om styrketräning och raska promenader. Men en planlös och långsam svamppromenad kan nog ha minst lika bra effekt.
Programledare är Joacim Lindwall.
Veckans naturfråga:
Släktet vi söker finns bland annat i Alperna.
Och ljudalstraren är mycket kvick att liksom slukas upp av jorden.
Känner du att det gnager som en återkommande måndag kan du vara på rätt väg.
För att höra en ljudledtråd: Klicka här för att komma till rätt tidpunkt i avsnittet.
Om det inte funkar, crolla fram till att cirka fyra minuter återstår av programmet för att lyssna!
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter sepiavaxing. De som vann var Maud Götherström, Göteborg, Inger Jacobsson, Linköping och Thorgny Grendalen, Tidaholm. Grattis alla tre!

Orkidén brudkulla finns bara på några få platser kring Tärnaby – ingen annanstans i världen. Och vid Tjolöholms slott har den kustnära ädellövskogen nu skyddats i naturreservat.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Den halländska kusten har historiskt präglats av vidsträckta ljunghedar men på Tjolöholmshalvön, söder om Kungsbacka, har skogen blivit kvar under århundradena. Idag är det en av Hallands få kustnära ädellövskogar och den långa kontinuiteten har skapat förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Tidigare i år blev området naturreservat för att skydda miljön där mängder av rödlistade svampar, mossor, lavar, insekter, däggdjur och kärlväxter trivs.
På lördag sänder Naturmorgons reporter Jonatan Martinsson direkt från ädellövskogen i Tjolöholms naturreservat tillsammans med naturguiden HG Karlsson och fågelskådaren Tomas Carlén som visar vägen bland krokiga ekar och andra lövträd där arter som stiftklotterlav, oxtungssvamp, brunlångöra och hasselsnok finns.
Medverkar gör också kulturgeografen Pär Connelid som berättar om hur människor som bott och verkat i området har format landskapet. Inte minst gäller det James Fredrik och Blanche Dickson som i slutet av 1800-talet lät uppföra Tjolöholms slott och slottspark. Paret var inspirerade av Arts and Crafts-rörelsen där en grundläggande tanke var att bejaka naturen och sudda ut gränserna mellan kultur och natur. Bland annat anlade de vindlande stenlagda stigar som fortfarande går att följa genom den kuperade skogen.
Och så blir det en tur till södra Lappland, där vi söker efter den världsunika brudkullan. Den djupt vinröda orkidéarten är en hybrid mellan brunkulla och brudsporre och finns bara på några få ställen kring Tärnaby, i hela världen. Mikael Hedrén, professor emeritus vid Lunds universitet, har följt brudkullan under lång tid. Nu tar doktoranden Jöran Klink vid.
När Malin Antonsson och hennes pojkvän plockade rödgul trumpetsvamp för några veckor sedan hade en av svamparna som små fästingar eller vindruvor i klasar på hatten. Vad är det för något? Vi ber Elisabet Ottosson vid SLU Artdatabanken reda ut mysteriet.
Bo Hollsten hörde av sig till oss med en fråga. Kan ett vilt djur anknyta till en människa när mötet sker vid en mycket tidig ålder, men bara en kort stund? För hans del gäller det ett rådjurskid. Vi skickar frågan vidare till Ulrika Alm Bergvall, etolog och tidigare forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet och Stockholms universitet.
Varför ser man så mycket spindelnät på hösten? Och hur funkar såna som ser ut som hängmattor, undrar My Nilzén i Värmland. Monika Sunhede svarar.
Kommer artificiell intelligens att förgöra mänskligheten? I veckans kråkvinkel tar Joacim Lindwall upp potatis i landet och finner ett lugn i att faktiskt höra till naturens naturliga intelligens.
Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Veckans naturfråga:
Det första ledet av namnet hämtas antingen från en viss typ av fotografier - eller från en sorts bläckfisk.
Och det andra skulle man nästan kunna tro ha med "hårrelaterad skönhetsbehandling" att göra, sånär som på en bokstav.
Organismen vi söker dyker upp på ängar under sensommar och höst. Och bör inte stoppas i korgen då den är rödlistad som sårbar!
Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.
Glöm inte att skriva din postadress.
Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke.
Lycka till!
Förra veckan frågade vi efter fackelblomster. De som vann var Anders Karlsson i Mölndal, Marianne Lindgren i Tidaholm och Bernt Hedlund i Tyresö. Grattis alla tre!